Hur vi hanterar VA-slam är avgörande för framtidens livsmedelsproduktion. Genom kvalitetssäkrad återföring kan vi ta tillvara värdefulla näringsämnen, minska importberoendet och stärka markens långsiktiga bördighet.
Därför samlar samlar vi aktörer från hela värdekedjan i Almedalen för att driva frågan framåt.
Hur kan vi ta tillvara näringsämnen från VA-slam och samtidigt säkerställa kvalitet, trygghet och långsiktig hållbarhet? I denna debatt samlar vi aktörer från hela värdekedjan för att diskutera vägen framåt.
VA-slam innehåller mull och viktiga näringsämnen som fosfor och kväve, resurser som riskerar att gå förlorade. Samtidigt är frågan fortsatt polariserad.
Sverige ligger långt fram genom Revaq, med krav på uppströmsarbete, kvalitet och spårbarhet. Trots det går stora volymer till andra avsättningar istället för att återföras till åkermark.
Behovet av cirkulära och resilienta lösningar ökar. Fosfor är en kritisk råvara inom EU och importberoendet är stort. Samtidigt skärps kraven på återvinning.
För att ta tillvara potentialen krävs tydligare ansvar och gemensamma spelregler i hela kedjan.
≈ 400 000 ton VA-slam går årligen till andra avsättningar
≈ 4 000 ton fosfor går förlorat varje år
≈ 6 000 ton kväve går förlorat varje år
Sverige är i dag helt beroende av importerad mineralgödsel, vilket skapar sårbarhet i tider av geopolitisk oro.
Stora mängder VA-slam används i dag till andra ändamål, som deponitäckning eller förbränning, istället för att återföras till produktiv mark.
Frågan om VA-slam präglas ofta av ensidiga riskperspektiv, vilket riskerar att bromsa utvecklingen av hållbara och cirkulära lösningar.
För att ta nästa steg krävs att hela värdekedjan enas om hur näringsämnen i VA-slam ska tas tillvara, från vattensektor till lantbruk och livsmedelsindustri.
Vi driver arbetet mot en gemensam överenskommelse där ansvar, krav och riktning tydliggörs. Med utgångspunkt i fakta, forskning och branschexpertis handlar det om att skapa förutsättningar för en trygg, kvalitetssäkrad och långsiktigt hållbar återföring till åkermark.
En central del är att höja kraven och säkerställa ett mer konsekvent nyttjande av restflöden från svenska VA-verk. Ambitionen är att enas om en tydlig målbild där allt slam som sprids på åkermark uppfyller gemensamma kvalitetskrav, med Revaq som utgångspunkt.
Det innebär också att definiera ansvar och krav i hela kedjan, från uppströmsarbete till spridning, för att möjliggöra ett mer resilient, cirkulärt och långsiktigt hållbart livsmedelssystem.
Ja, när slammet är kvalitetssäkrat och kontrollerat enligt etablerade system. I Sverige finns omfattande krav på analys, uppföljning och hantering, vilket gör att endast material som uppfyller kraven återförs till åkermark.
Forskning och långvarig användning i Sverige visar inte på negativa effekter på livsmedel eller ekosystem när slammet hanteras enligt gällande krav. Samtidigt sker kontinuerlig uppföljning och utveckling för att ytterligare minska risker.
Arbetet fokuserar på att minska tillförseln av oönskade ämnen redan vid källan, så kallat uppströmsarbete. Det gäller både PFAS, läkemedelsrester, tungmetaller och andra mikroföroreningar. Parallellt sker kontinuerlig mätning, kontroll och utveckling av regelverk och teknik för att säkerställa att halterna hålls på en nivå som uppfyller gällande krav.
Mineralgödsel kommer fortsatt vara en viktig del av jordbruket, men är i hög grad importberoende. Återföring av näringsämnen från VA-slam är ett komplement som bidrar till ökad resiliens, bättre resursutnyttjande och ett mer cirkulärt system.
Lägg till strukturerad data
Revaq är ett svenskt certifieringssystem med syfte att minska flödet av oönskade ämnen till reningsverk, möjliggöra en hållbar återföring av växtnäring och hantera riskerna i hela kedjan.
Certifieringen innebär att reningsverken bedriver ett aktivt uppströmsarbete, där föroreningar förebyggs redan vid källan. Det bidrar till bättre kvalitet på både slammet och det utgående avloppsvattnet.
Revaq bygger på tre övergripande mål:
Revaq-certifierat slam omfattas av tydliga krav på kvalitet, spårbarhet och uppföljning genom hela kedjan. Det bygger på ett systematiskt arbete för att minska oönskade ämnen redan vid källan.
Slam som inte är certifierat omfattas inte av motsvarande krav och uppföljning, vilket kan innebära större variation i innehåll och förutsättningar.
Skillnaden handlar i grunden om hur väl kvaliteten säkerställs, inte bara i slutprodukten, utan i hela processen.
Nej. En betydande del av slammet som sprids på åkermark omfattas inte av Revaqs krav på uppströmsarbete, kvalitet och spårbarhet. Det innebär att förutsättningarna skiljer sig åt, med variationer i innehåll, kontroll och uppföljning.
Det påverkar både förtroendet och möjligheten att ta tillvara näringsämnen på ett enhetligt och långsiktigt hållbart sätt.
Revaq utgör en naturlig utgångspunkt för gemensamma spelregler i hela värdekedjan. Genom att bygga vidare på befintliga krav på kvalitet, spårbarhet och uppströmsarbete finns potential att skapa en mer enhetlig hantering.
Med tydligare krav och bredare tillämpning kan mer näring återföras på ett säkert sätt, samtidigt som förtroendet mellan aktörer i hela kedjan stärks.
Lägg till strukturerad data
I Almedalen samlas vi för att diskutera hur återföring av näringsämnen kan bli en naturlig del av ett modernt livsmedelssystem och vad som krävs för att ta nästa steg.